torsdag 1 december 2016

Genetik på olika sätt

En grupp blev experter på DNA - gener och kromosomer och gjorde en film som de dels visade för resten av klassen och dels bjöd på skolans Facebook. Tack Lina, Ebba och Vicky.

tisdag 1 december 2015

Laboration - Hävstångsprincipen

Hävstången rör sig i en vridaxel.


Vridmomentet = Hävarmen x Kraften


Liten vikt (liten kraft) med lång hävarm och stor vikt (stor kraft) med kort hävarm gör att vridmomenten på båda sidorna om vridaxeln blir lika stora och hävstången hamnar i jämvikt.


Jämvikt: Vridmoment vänster sida = Vridmoment höger sida

Hävstångsprincipen utnyttjas i flera verktyg som t.ex. en tång eller en skiftnyckel.


Eleverna fick i uppdrag att hänga upp vikter (50g, 100g, 150 g, 200 g) med valfri hävarm på vänster sida. De skulle sedan själva utforma laborationen och hänga en annan vikt på andra sidan om vridaxeln så att hävstången hamnar i jämnvikt.

IMG_9653.JPG


Beräkna vridmomenten och fyll i tabellen på båda sidorna.
Hävarm sida 1
(1 cm = 0,01m)
Kraft sida 1
(N)
(100g = 1N)
Vridmoment
sida 1
Vridmoment
sida 2
Hävarm sida 2
(1 cm = 0,01m)
Kraft sida 2
(N)
(100g = 1N)
cm
(           m)
0,5 N
Nm
Nm
cm
(           m)
N
cm
(           m)
1 N
Nm
Nm
cm
(           m)
N
cm
(           m)
1,5 N
Nm
Nm
cm
(           m)
N
cm
(           m)
2 N
Nm
Nm
cm
(           m)
N

Teknikutvecklingsuppdrag med krafter, pneumatisk och hydraulik












Eleverna fick i uppdrag att utveckla en modell vars rörelse styrs med hjälp av en eller flera krafter. I arbetet fick de möjlighet att undersöka, konstruera, testa, analysera, ge förslag till lösningar och förbättra modellen. Inlämningen omfattade en individuell ritning och rapport som beskriver teknikutvecklingen av gruppens gemensamma fysiska modell.


I rapporten skulle eleverna använda fysikaliska begrepp som visar de har förståelse för hur teorin hänger ihop konstruktionsarbetet. Många gjorde ritningar i Sketch Book. Eleverna uppmanades även att vara drivande i utvecklingsprocessen och att försöka leda er gruppens arbete framåt.

tisdag 22 september 2015

Egen undersökning - att odla


Vi skapar egna undersökningar i Biologi. Vilka faktorer påverkar när vi odlar?
Undersökningen kan besvara någon av följande frågeställningar:

  • Vilka förhållanden är bäst för att ett frö skall gro?
  • Vilka faktorer påverkar mest när du odlar. Undersök en eller två av följande faktorer: solljus, mörker, vatten, värme, kyla, gödning eller luft?
  • Påverkas plantor och frön av samma faktorer?
  • Påverkar jordens dragningskraft frön, rötter och skott?
  • Har färgen på ljuset någon betydelse?
  • Hur påverkas växten av jordens kvalitet och pH-värde?

    Laborationsrapport
    Vilka faktorer påverkar hur ett frö gror och/eller hur en planta växer?

    Syfte:
    Vad vill du undersöka? Vilken faktor varierar du?
    Jag vill undersöka hur vattenmängden/gödning/ljustillgång/värme påverkar hur det växer

    Laborationsmaterial:
    Namnge det material du använde.
    Förslag: muggar, bomull eller hushållspapper, jord, frön, konstgödel, naturligt gödsel, vatten, plastpåse, plastfolie, glasspinne

    Hypotes:
    Här beskriver du vad du trodde och varför du trodde så.

    Metod/Utförande:
    Hur gick undersökningen till? Skriv den så pass utförligt att någon annan skulle kunna utföra den med samma resultat. Observera dock att du inte ska skriva vad undersökningen visade här – bara hur den gick till. Det är också viktigt att du skriver hur du gjorde – inte hur det var meningen att du skulle göra. Lägg gärna in en eller flera bilder som visar ditt/ert utförande?

    Teori: (Ta hjälp genomgångar i skolan, internet och kapitel Växter i Biologiboken sid. 66-69)
    Ta med fakta om det laborationen handlar om som visar att du:
    - kan söka naturvetenskaplig information...
    - kan använda informationen…

    Förslag på teori:
    • Vad behöver ett frö för att gro?
    • Vad en växt behöver för att växa?
    • Hur fungerar gödsel/gödning? Kvävets kretslopp?
    • Hur fungerar en växt?
    • Varför behöver växten ljus och vatten? Förklara Fotosyntesen i teorin.

    Resultat:
    Här berättar du kort och enkelt vad undersökningen visade och vilka observationer/mätningar/uträkningar du gjorde. Detta kan du göra med både text, bilder, diagram och tabeller. Detta ska vara en helt opersonlig redovisning där du inte får dra några slutsatser eller kommentera resultatet – spara det i stället till nästa rubrik.

    Slutsats, förklaring:
    Vad kan du dra för slutsatser av resultatet? Vad har du kommit fram till med undersökningen? Här kan du svara på din frågeställning och kommentera din hypotes – stärker undersökningen den eller motbevisas den? Visa att du kan jämföra resultaten och dra slutsatser.

    Diskussion:
    Detta är enda stället i rapporten där man kan spekulera lite. Här finns det utrymme för att vara självkritisk! Hur pass trovärdigt, rimligt är undersökningens resultat? Vilka felkällor finns det, som kan ha påverkat ditt resultat? Hur noggrann var du? Finns det något du skulle vilja ändra, förbättra, om du fick göra om din undersökning?

måndag 21 september 2015

Koka cola

 

Vi jämförde densiteten hos olika Coca Cola sorter. "Resterna" efter förbränning av olika Coca Cola sorter gav oss också ett tydligt resultat kopplat till dryckens sötningsmedel.

Vi gjorde även en övning i informationssökning kopplad till ämnet.


UPPDRAG:
Titta på hur de olika coca colaflaskorna är sötade. Sök fakta om olika sötningsmedel och motivera ditt val.



SÖTNINGSMEDEL
Coca Cola
socker
Coca Cola light
Acesulfam K, Aspartam
Coca Cola zero
Acesulfam K, Aspartam
Coca Cola life
Stevioglykosider


Du skall ange dina källor och motivera deras trovärdighet.

TIPS att tänka på vid källkritik:
Vem ligger bakom informationen? Är det en myndighet, en organisation, ett företag, en privatperson, en forskare eller en journalist? Är det någon som kan ämnet? Vad är deras syfte?

Vad är det för typ av information? Personliga åsikter eller fakta? Trovärdig? Stämmer det med saker du redan vet? Går det att dubbelkolla faktan?

Är avsikten med informationen att sprida information, skapa debatt, sprida en åsikt, att underhålla eller kanske tjäna pengar?

Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Skelettet skyddar inre organ, formar kroppen och fäster muskler

Skelett på röntgenbilder
 Rörformade ben  ger en tålig konstruktion.














Tummens betydelse prövas genom att flytta pärlor med eller utan tumme.

Kroppsideal med Barbie


Du behöver en barbiedocka, ett måttband, en linjal, en miniräknare, en penna och ett stort papper. Om vi antar att en Barbie eller Ken docka är i 20-29 års åldern så var den uppmätta medellängden år 2013 i Sverige 167,7 cm för kvinnor och 181,5 cm för män. Detta är utgångspunkten för vår skala. 
Rita en kropp med dessa mått på ett stort papper. Hur ser kroppen ser ut?

Skalaberäkning
verklighet (cm)
medelvärde ovan från 2013
docka (cm)
verklighet (cm)
docka (cm)
Kroppens längd


Skala =